Syftet med vĂ„rt arbete var att ta reda pĂ„ vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick frĂ„n undersökningar som gjorts inom detta omrĂ„de. Vi ville ocksĂ„ undersöka vad lĂ€rarna tyckte om tidig engelskundervisning. Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska Ă€r EPÅL- projektet (Engelska PÅ LĂ„gstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i Ă„r 1.

Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass Àr för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lÀmpar sig i undervisning för barn i 6-ÄrsÄldern. .

Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med fem informanter. Syftet med studien var att undersöka ett antal gymnasielÀrares syn pÄ anvÀndning av lÀroboksmaterial och autentiskt material i deras engelskundervisning. Fyra av fem informanter i denna undersökning sÄg autenticitet som en aspekt av texten. Majoriteten av informanterna ansÄg vidare att autentiska texter Àr skapade för andra sammanhang Àn undervisning. Samtliga informanter föredrog att arbeta med autentiska texter och majoriteten anvÀnde en större andel autentiska texter Àn lÀrobokstexter samt ansÄg att det autentiska materialet bÀttre förbereder elever för att lÀsa riktiga texter.

BAKGRUND: SprÄkforskarna Àr idag överrens om fördelarna med tidig sprÄkinlÀrning och redan 1991 Ärs lÀroplansbetÀnkande gav direktiven att engelskundervisningen borde pÄbörjas i Är 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att sjÀlva bestÀmma nÀr starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fÄtt till följd att upplÀgget skiljer sig Ät frÄn kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmÄgan stÄr i fokus i kursplanen i engelskas mÄlformuleringar och tala och lyssna Àr de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att undersöka lÀrares, i Är 1-3, tankar om engelskundervisning. FrÄgestÀllningarna jag utgÄr ifrÄn Àr hur lÀrare i Är 1-3 resonerar kring Àmnet engelska samt hur de undervisar i engelska.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag anvÀnt redskapet self report.RESULTAT: De flesta lÀrarna i min undersökning anser att det Àr lÀmpligt att introducera engelskÀmnet vid den tidpunkt som Àr aktuell pÄ den skola dÀr de arbetar medan nÄgra anser att det kan göras tidigare.

BAKGRUND:Kursplanen ligger till grund för verksamheten i skolan och Àven till den hÀr undersökningen. I globaliseringens tid Àr engelska ett viktigt Àmne för kommunikationen i framtiden, sÄvÀl internationellt som privat. SprÄkinlÀrningen bygger pÄ olika saker men som nybörjare Àr det till fördel att först lÀra sig viktiga ord som man har anvÀndning för och ord som lÀrs in i ett sammanhang. För att utveckla sprÄket har det visat sig vara en positiv effekt att leka, dÄ det krÀver att man anvÀnder sprÄket och dÄ i förlÀngningen utvecklar sitt eget.SYFTE:Syftet Àr att försöka förstÄ hur eleverna upplever sin engelskundervisning och sin lÀrandemiljö. Genom observationer och intervjuer ger det en mer nyanserad bild av hur sprÄkundervisningen ser ut i just den aktuella klassen.METOD:Metoden som anvÀndes i denna undersökning var observationer och intervjuer.

Vi beskriver olika sorters 3D modeller med för- och nackdelar, vi tar Àven upp problemen kring 3D modeller som förekommer i produktionsmÀtning.Vi gör ocksÄ en jÀmförelse med hur det Àr i Norge med 3D modeller i vÀgsammanhang..

Denna undersökning berör engelskundervisningen i Ärskurs 5. Syftet Àr att undersöka hur engelskundervisningen ser ut samt hur pedagogerna resonerar om sin engelskundervisning. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra hur eleverna resonerar om pedagogernas sÀtt att undervisa i engelska och hur elevernas resonemang stÀmmer överens med pedagogernas. Vi har avgrÀnsat oss till att studera tvÄ pedagogers engelskundervisning och deras tvÄ klasser. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar tvÄ pedagoger med engelskundervisningen i Ärskurs 5 pÄ en skola? Hur resonerar pedagogerna om undervisningen? Hur resonerar eleverna om undervisningen? I vÄra teoretiska utgÄngspunkter har vi fördjupat oss i teorier och tidigare forskning om sprÄkinlÀrning, sprÄkundervisning, sprÄkfÀrdigheter och skolkultur.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i förskoleklass till och med Är 3 pÄ tre skolor i Mellansverige, fördelat pÄ en kommunal skola och tvÄ friskolor, ser pÄ undervisning i det engelska sprÄket, hur de vÀljer att arbeta med detta samt vilken effekt de tror att tidig engelskundervisning har. Vi vill Àven ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med inlÀrning av engelska samt om de anser att deras egna kunskaper Àr tillrÀckliga för att undervisa i Àmnet.Vi valde att genomföra studien med en kvalitativ metod som grund för enkÀter och intervjuer. Fördelen med att komplettera enkÀtfrÄgor med intervjuer har gett oss möjlighet att fÄ en djupare förstÄelse för svaren som informanterna gett samt ta del av deras tankar, resonemang och handlingar. En kvalitativ metod var för denna studie rimlig för att uppnÄ det syfte vi har med undersökningen.Svaren vi erhÄllit i vÄr undersökning Àr spridda men informanterna Àr i stort sett överens om att beslut som berör i vilken Ärskurs engelskundervisning ska börja tas av kommunen dÀr skolan finns och att informanterna rÀttar sig efter detta. De Àr inte heller av Äsikten att de skulle vilja börja vare sig tidigare eller senare med undervisningen om de sjÀlva fick vÀlja.

Syftet med mitt examensarbete Àr att se och förstÄ hur begreppet elevinflytande i engelskundervisning pÄ högstadiet uppfattas av lÀrare och elever. För att nÄ syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor om deras Äsikter om elevers inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förvÀntas och hur forskningen ser pÄ elevinflytande. Genom att anvÀnda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna frÄn mÄnga infallsvinklar. Resultaten av undersökningen visar att elevernas inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion nÀr en problematik finns pÄ skolan och att elevers och lÀrares uppfattning om inflytande skiljer sig Ät och att begreppet fÄr olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med inflytande mÄste tas pÄ allvar och mÄste öka för att uppfylla styrdokumentens syften..

Syftet med mitt examensarbete Ă€r att klarlĂ€gga vad lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter Ă€r och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgĂ„ng tar jag upp lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i allmĂ€nhet. Detta för att ge en god bakgrund och förstĂ„else för problemet nĂ€r sedan fokuseringen pĂ„ engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begrĂ€nsa mig till de frĂ€msta och mest belysande inriktningarna inom omrĂ„det. Ämnen som behandlas Ă€r orskaer, kĂ€nnetecken och Ă„tgĂ€rder.

The aim of this study was to explore how young students can be taught during their first year of learning English towards the A1 level according to The European Framework of Reference for Languages, and how the students understand their own learning. The study was carried out in two different classes but with the same teacher, who is qualified to teach English to young learners. The result is based on the analysis of a total of twelve observations of English lessons in two classes in school year one and eight group interviews with the students. Recurrent ingredients through all lessons were activities such as listening to teacher talk, watching films or film clips, singing songs and doing rhymes, using drama activities, talking about the meaning of learning English, practicing guessing competence and learning new vocabulary. The teacher consistently talked about and taught different strategies for language learning.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:VÄr studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hÀlsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka Àr de vanligaste konfliktorsakerna inom Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2?3.

Idag Àr engelska ett vÀrldssprÄk som talas i större delen av vÀrlden. I Sverige och övriga vÀstvÀrlden kommer vi dagligen i kontakt med det engelska sprÄket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlÀrning skulle gynna engelska till att bli ett naturligt andrasprÄk för vÄra barn. LitteraturgenomgÄngen behandlar barns tidiga sprÄkutveckling, positiva och negativa aspekter med flersprÄkighet, flersprÄkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.Genom intervjuer av fyra pedagoger pÄ en skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen pÄ en skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till engelskundervisning i tidig Älder.De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av engelska i skolan inte stör barnens modersmÄl. Det poÀngterades dock att det mÄste ske pÄ ett lustfyllt sÀtt och med leken i centrum, vilket Àven observationerna visade..

Detta examensarbete behandlar operatörsgrÀnssnitt som har konstruerats av ingenjörer pÄ ABB Atom. De operatörer som skall arbeta med dessa operatörsgrÀnssnitt har intervjuats i en undersökning för att undersöka den visuella presentationen genom bildelement, fÀrg och text. Mentala modeller har studerats för att avgöra hur vÀl konstruerade operatörsgrÀnssnitten Àr. Resultaten visar att undersökandet av mentala modeller Àr ett utmÀrkt verktyg för att undersöka och ta reda pÄ hur man kan förbÀttra operatörsgrÀnssnitten..

LÀraren stÄr inför ett stort utbud och stora möjligheter till variation i anvÀndningen av lÀromedel idag. Vilka lÀromedel som vÀljs i undervisningen beror pÄ olika ramfaktorer sÄsom elevgruppen, deras prestationsförmÄga, intresse, motivation, tid och skolans ekonomiska resurser.I vÄr studie presenteras hur en lÀrare och hennes fem elever upplever engelskundervisning och vilka deras Äsikter Àr kring lÀromedlen. Studiens utgÄngspunkt Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med denna lÀrare och dessa elever.VÄrt syfte Àr att belysa hur elever och lÀrare upplever undervisning i engelska i Ärskurs 9 med fokus pÄ val, anvÀndning och utvÀrdering av lÀromedel.Resultatet visar att eleverna efterfrÄgar mer muntlig engelska under lektionstiden, vilket inte tycks tillgodoses med de lÀromedel som anvÀnds. Eleverna har trots detta en positiv instÀllning till de lÀromedel som anvÀnds samt till engelskundervisning och de ser fördelar med fÀrdigheter i Àmnet. Betydelsen av engelska sprÄket för kommunikation med omvÀrlden anses viktig.